Sune har världens vassaste hajtänder! Jag är van vid Ottos små risgryn, men Sune har huggtänder! 

Vi lekte i flera timmar!

Först ute i snön och sen inne. Jag, alltså Sally Seven, blödde i ena mungipan från en av huggtänderna! Jag trodde nästan tanden satt kvar, men det gjorde den inte.  Synd, jag kunde gjort ett halsband av den och sagt att jag blev hajbiten på yngre dar!

Jag är en bulldogs prinsessa av Amerika. Otto är två bulldoggar som heter engelsk bulle och gammal bulle. 

Cenneth är en bulle. Engelsk sort. 

Malva Fiffi och Björn Åke är Rottväljare

Agnes och Sune är bassetrar. 

Sookie är engelsk straffad terrorist. 

Wille är vaktel och fågelras. 

John är lite av varje. 

Botvid är lite av varje. 

Kompis är lite av varje. 

Vem bestämmer om man blir lite av varje eller bulle? Eller chefer? Eller pekinkines?

Jag vet ingenting. 

John säger att han ville bli lite av varje för han kunde inte välja när han föddes. Han ville bli allt! Och så fick han det!

Jag ville bli prinsessa och blev det. Men varför väljde jag inte lite längre hår så jag kunde ha toffsar och kammas? Jag minns inget av hur jag valde. 

Kan man välja en gång till på päls och toffsar?

Men varför väljde Agnes så långa öron och korta ben? Hon kanske sa korta öron och långa ben och så blev allt tvärtemot. 

Det är tur att hon blev så fin. Och snäll. Det är viktigare att vara snäll än att ha långa ben. 

Hej Då! Från Sally Seven

Igår kom alla mina kompisar och vi var i stora grushålan och fick leka jätte länge! Det var tur, för att min matte har varit tråkig och sagt att hon har varit sjuk flera av dagarna och inte orkat göra något roligt alls! Så sjuk var hon väl inte? Jag såg inga operationer, inga rullstolar, sprutor eller ambulanser. Hon bara låg där på soffan som en stor snorkråka och hostade ibland. Var det så farligt nu då? Hon var nog bara latmask och struntade i oss hundar. 

Men igår blev det livat! Björn Åke hade bollen med sej och vi hade jätteroligt med den!

Otto fick stanna hemma och vara valp. 

Men det hände nåt hemskt igår! Botvid var med i grushålan och var inte på sitt bästaste hund humör. Han tyckte det blåste kallt och att vi andra var alldelens för sprakiga och brusiga. Vadådå? Det är ju så vi leker! Min matte fick ett tag BÄRA Botvid för att han vägrade gå! Det tyckte vi andra vart fisförnämningsfasoner! Sen när vi sa det till Botvid så marscherade han iväg! Ulrika sa att vi skulle strunta i honom och att han gick mot bilen. Men när vi kom till bilen så vart inte Botvid där!! 

INGEN Botvid! Vad skulle hans matte och husse säga om detta!

Matte och Ulrika stängde in oss i bilarna och sprang ner i grushålan och letade. 

Ingen Botvid!

Då fick min husse komma med sin crossmotorcykel och leta efter Botvid i hela grushålan. Alla var jättenervösa och klapprade tänder. Vart var Botvid?? Men Botvid har en dräkt som handlar om Harley Davidsson motorcyklar, så till slut hittade min husse honom längst bort i grushålan! Botvid kunde inte åka med på crossecykeln för han hade ju ingen hjälm, men matte och Ulrika fick gå dit och hämta honom. Då kunde han minnsann gå och var så  stolt över allt drama som blev. Det gillade han! Att ingen hade naglar eller klor kvar efter den denna skräckupplevelse var inget som han brydde sej om!!

Det hände en annan sak också igår som inte var så rolig. När vi lekte som allra bäst så råkade jag, alltså Sally Seven, halka på lite snö och halka RAKT PÅ Ulrika så att hon tappade sin kamera rakt iväg och bort i sanden!

Ulrika skällde på mej. Och sa att Sally, du FÅR inte hoppa!

Men jag hoppade inte, jag halkade upp på Ulrika. 

Matte skällde också och sa att jag MÅSTE sluta hoppa nu, och att Ulrikas kamera vart värd flera kronor och att jag hade tur att den inte gick sönder för då hade jag inte fått min veckopeng och månadspeng förren jag fyllde 1000 år!

Malva säger att hon såg att jag inte halkade, hon säger att alla såg att jag inte halkade utan att jag hoppade på Ulrika och att det är fult att ljuga och att jag får svart tunga. 

Men min tunga är fortfarande min favorit färg, alltså rosa. Så då måste jag ju halkat? Annars hade den ju varit svart?

John säger att man bara säger så för att skrämmas så att ingen ska ljuga. Men mej, Sally Seven, skrämmer man inte så lätt!

Jag hatar spaken.. 

Det var SÅ många hundar där! Jag gick fint i mitt koppel tills vi träffade en människa som jag först inte såg vem det var. Sen såg jag det och blev exploderad av glädje och lycka. Det var Ulrika! Där, i det stora huset var hon och alla mina vänner och några andra hundar jag inte kände och inte kunde lära känna för alla bara skyndade hit och dit. Hit och dit. Hit och dit. Ingen hann stanna och leka. Inte ensengång Björn Åke. För att han stog i ett monument och var en ras. Han visade sin ras ihop med Malva och fiffi. Men Fiffi visade mest hur hundar kan vila under ett bord. Och det visade hon bra tyckte jag. 

Cenneth hade inte heller tid att leka för han skulle visa tandtrollen och springa fint för en tant i grå tröja. Hon visade ett rött kort och Cenneth  vann! Jag var så glad för Cenneth! Jag hejade och hejade när han sprang och det hjälpte till vinstchans! Och han tog  chansen  och vinnde!

Jag gnistrade och glittrade på hela My doggen! Alla såg mej, Sally, när jag glänste fram och var så fin. 

Jag var stolt över mej för jag skötte mej bra och luktade dyrt schamponering och kände vinnaren!

Det är så speciellt med mej bara. Det går inte att undvika det. Jag föddes så och kan inte sluta med det. 

Matte brukar säga:

-Du är som du är Sally Seven. Men du är inte som du ska. Du är tokig och speciell. 

Jag är Gudas gåva till mänskligheterna. 

För att veta att man för ett nytt år så måste man elda på pinnar som far iväg i luften och låter mycket och blir olika färger på himmelen. 

Jag tyckte det var festligt med ett nytt år. 

Vi fick vara vakna jättesent och stanna uppe. Jag var jätte trött i morse. Eddie, min lillehusse, hade fest i mitt palats och jag var inte bjuden. Jag hade tagit fram min nyaste prinsess krona och skulle gå ut för att vara med. Då sa matte att Sally, du är inte bjuden. Då sved det så där konstigt i magen och det nya året kändes inte så muntert och kul. Jag satt länge utanför dörren och väntade på bjudning med det kom inte. 

Men alla gästerna till Eddie kom in och hälsade på i mitt hus. Det tyckte jag var kul och vi hade mina mostrar och morbrodarar och kusin och morfar inne i storaste huset så vi hade en egen fest, fast jag hade hellre vart i palatset. Men det säger jag inte till matte, då kan hon ta det som missnöje och bli ledsen för att jag inte uppskattade hennes fest. Men hon spelade inte så hög musik som Eddie och sköt inte upp glitter pinnar och väsnades. Jag gillar väsnades. Jag skulle viljat hoppa i soffan och vart galen ute i palatset. Och visa min nyaste prinsesskrona för alla. Men det kom på skammen. 

Nu ska jag leva mitt nya år och vänta på mina födelsedagar och tomtar. 

Hej nyaste året och väldigt välkommen till Sally Seven. Jag har väntat på dej!